LCHF - samlade tankar och fakta

Äntligen ifrågasatt även på andra sidan Atlanten

2011-11-23T19:22:00.000+01:00

Lite otroligt är det ju, att en av de främsta nyhetspresentatörerna ifrågasätter en sådan "sanning"- fettets farlighet. Nu börjar visst även näringspyramidens hemland öppna sina ögon, kanske kommer mer sådant här inom kort? Kanske håller den skeva bilden av fett på att raseras och byggas om på nytt med mer rättvisa studier? Jag hoppas detta, för kritiken som riktas mot det mättade fettet behöver mötas med ny forskning, en forskning som är oberoende, en forskning som endast ämnar att undersöka fettets konsekvenser utan att eventuella industrier går in och manipulerar riktningen på denna forskning.

Klippet nedan är rent vetenskapligt inte så revolutionerande, det mesta har man hört många gånger förut som insatt men bara att det tas upp i ett amerikanskt nyhetsreportage är som sagt en smula ofattbart. Däremot kan jag tycka att det en av männen säger om kolesteroleffekter är väldigt orättvist, han nämner ingenting om LDL eller HDL som ju är en basal sak att tillägga om man diskuterar kolesterol.

Tidigare när man tittat på en fettrik diet och dess konsekvenser har man sällan uteslutit kolhydrater ur dieten. Man klagar på fettet i pommes frites till exempel, men hur vet man att det inte är potatisen som är boven i dramat och inte fritösen?

Dessutom äter hon på filmen som förespråkar en fettrik diet även kolhydrater, bl.a. vitt bröd. Huruvida detta är en naturlig del av kosten kan ju diskuteras... men som sagt, att fettets farlighet ifrågasätts är ju ett stort framsteg.

http://www.cbsnews.com/8301-3445_162-57328292/singing-the-praises-of-fat/#comments

Svart på vitt!

2011-11-16T16:36:00.001+01:00

http://www.expressen.se/halsa/1.2604166/fa-tillbaka-din-energi
http://www.expressen.se/halsa/1.2602465/socker-okar-risk-for-hjartsjukdomar

En annan vinkel i en vetenskaplig värld

2011-11-01T20:18:00.000+01:00

LCHF och diabetes typ 2
Denna länk sammanfattar det som visades på Vetenskapens värld i SVT för ungefär en månad sedan. Här märker man hur vinklad vetenskapen är, hur kritiken riktas med andra ord.

Varför försvara okunskap när man kan utforska sanningen?

2011-11-01T19:44:00.000+01:00

Sedan jag började med denna kost har jag stött på många olika reaktioner. Alltifrån att personen man pratat med gått direkt hem och tömt skafferiet på precis allt som innehåller mycket kolhydrater, till att andra dragit öronen åt sig och blivit rent ut sagt arga.

Jag kan förstå att man vill kunna lita på livsmedelsverket. På samma sätt kan jag förstå att man vill kunna lita på läkare också. Det ska man också kunna göra- till viss del. Dock är det så att den enda som på riktigt bestämmer över dina handlingar är du själv, du har i de allra flesta fall veto när det gäller din egen hälsa. För att beskriva var jag är påväg i mitt resonemang skall jag ta ett exempel ifrån en kurs i strukturkemi som jag nyss läst.

På 50-talet tilldelades upptäckarna av NMR(nukleär magnetisk resonans) nobelpris. Enkelt förklarat är det en metod inom rotationsspektroskopi som går ut på att man skickar in radiovågor i ett magnetfält vilket resulterar i ett tredimensionellt spektrum som man kan utnyttja för att lista ut strukturer på molekyler. Sedan dess har metoden utvecklats alltmer och på 80-talet fanns en svensk forskare inom området som satt med i nomineringen av ytterligare ett nobelpris tillägnat vidare utveckling av NMR. Denne forskare påstod att man aldrig skulle kunna få bilder genom denna metod.

Idag sitter vi här och MRI är den typ av NMR som vi nog hört talas om i större utsträckning- dvs. magnetröntgen. Vi framkallar detaljerade bilder av våra hjärnor med hjälp av denna metod, bara ca 30 år efter att en väl erkänd forskare inom NMR påstått att det var rena fantasin.

Dithän jag vill komma med denna lilla historia är att om vi skulle lyssnat blint på denne forskare som ansetts vara så kunnig inom sitt område, så skulle vi nöjt oss med hans utlåtande. Vi skulle förmodligen inte varit där vi är idag, med en teknik som ansetts vara omöjlig, om vi inte haft människor som vågar testa dessa förutfattade meningar.

Samma sak är det med vår kost. Man kan påstå sig vara helt övertygad om något och bli rasande om en person påstår sig hitta en utveckling av detta som för en själv liknar en ren fantasi- Skulle mättade fetter vara bra för oss? Skulle hjärnan kunna må bra och fungera utmärkt utan kolhydrater? Om ingen skulle ha nyfikenheten nog att undersöka dessa frågor, utan stirra sig blinda på kostråd som grundades av Ancel Keys på 50-talet, så skulle vi nog inte komma att upptäcka att allt i kost- och hälsoväg inte är skrivet i sten.

Födelsedagskalaset gör sig påmint

2011-10-31T21:45:00.000+01:00

I helgen som gick var det kalas! Istället för tårta blev det äppelpaj gjord på hemmaäpplen. Visst var det gott! Men... det märks på en gång att magen är lika känslig nu som då mot kolhydrater. Man blir svullen och gasig- sockret jäser i tarmarna. Man undrar varför man skulle peta i sig den där pajen? Om än lite? Svaret är i min mening: Att äta sötsaker är socialt. Att tacka nej till sötsaker är osocialt.

Jag har varit väldigt strikt i 1,5år nu men unnar mig emellanåt en liten dessert. Om jag får göra iordning en paj till exempel, så blandar jag ägg, kokos, malen mandel, smör, hallon och kardemumma. Mums vad del blir gott och gud vad kroppen mår bra av det. När man istället bakar den klassiska pajen laddar man den med söt frukt, socker och/eller sirap, havregryn och/eller mjöl och smör. Varför kan vi inte låta våra smaksinnen få uppskatta annat än sött?! Varför kan vi inte äta sådant som är gott OCH innehåller näring till på köpet?

Summa kardemumma så börjar jag ifrågasätta om de den där smakbiten paj nu efter så lång tid på lchf inte är bra i alla fall. Man inser verkligen hur skönt det är att ha en kost som funkar, som till och med får en att må bra. Som sist men inte minst får en allt oftare inse att sockret inte är det enda man kan kalasa på när man vill fira och unna sig något. Vi måste bara våga tacka nej, visa att det finns andra alternativ som gör oss friska och dessutom smakar minst lika bra.

Vaddå köttdiet?

2011-10-23T20:59:00.000+02:00

Det talas ju ofta om att LCHF skulle motsvara någon slags "köttdiet" där man bokstavligen vräker i sig kött. Köttindustrin misstänks ligga bakom denna våg av köttitarianer som även väljer att bada i fett. Stämmer detta verkligen?

Som LCHF-are kan jag ju bara svara för mig själv och personer i min närhet som valt denna livsstil. Jag äter inte mer kött än tidigare. Jag kan inte. Jag blir mätt så fort av 2msk creme fraiche och en kotlett att det bara inte går att stoppa i sig mer. Vad åt jag innan? Ja, lika mycket kött, lika mycket sås och två potatisar. Istället för mjölk i teet har jag grädde och istället för tjocka brödskivor äter jag flatbröd med dubbelt så mycket smör på som jag hade på en vanlig macka förr om åren. Jag äter gräddiga grytor med grönsaker och kött i, alternativt grytor med en kokosmjölksbas. Detta åt jag förut också, men jag åt dessutom potatis, ris, nudlar, bröd, etc. etc. till. Konstigt nog håller jag mig så pass mätt att jag under en testperiod under sommaren klarade mig på dessa två flatbröd till frukost och sedan på kvällen en köttbit och sås samt sallad. Mängden mat som behövs produceras för att hålla mig mätt är så mycket mindre när jag äter LCHF. Suget efter struntmat som inte innehåller NÄRING är borta. Vi människor behöver inte bukfylla, vi behöver fylla på med protein, fett, vitaminer och mineraler. I animaliska produkter är detta tätt packat och ger en lång mättnadskänsla.

Som sagt, jag äter inte mer kött, inte heller mer mat. Jag låter kroppen sköta sitt och proppar den inte full med nytt bränsle när det redan finns! Jag är ju gjord av mättade fetter som likväl kan omsättas- varför äta annat då?

Och så var det det där med vällingen...

2011-10-20T16:28:00.001+02:00

Vällingen är i hetluften- Anna Hallén, "Kostdoktorn" Andreas Eenfeldt och Monique Forslund skriver alla om det på sina bloggar. Vällingen visar sig innehålla den ena rena kolhydratskällan efter den andra. Nu rekommenderas istället naturlig föda, att amma så länge man kan och parallellt börja med hemgjorda puréer av näringsrika råvaror.

Åsikterna haglar in. Vissa tar illa upp som föräldrar som inte blivit informerade tidigare och upplever att vad de än gör så gör de visst fel... Andra tycker att det inte är någon chockerande nyhet eftersom att vällingen i princip existerat i 50år av vår långa utveckling till Homo sapiens och menar att bröstmjölk och passerade köttgrytor är det självklara.

Själv har jag inga barn men jag kan tänka mig att man som förälder känner sig smått orolig om det man präglat sitt barn med vareviga kväll kommer att göra mer skada än nytta. Det man då kan tänka sig är att man helt enkelt lär om, lär rätt. Det är klart att ungen prefererar vällning som rent biologiskt lätt tas upp i kroppen och smakar sött. Barnet får lugnande serotonininsöndring i sin lilla kropp och sover lugnt. Baksidan är de tillsatta fibrerna som kan vara svåra för ett så pass outvecklat tarmsystem samt den påfrestning på humör och blodkärl i och med de snabba kolhydraterna. Ge barnet animaliskt mättade fetter och proteiner- varför inte blomkålsmos och hemgjorda finfördelade köttbullar med god gräddig sås? Måste vara mycket mer näringsrikt, smakrikt och naturligt än burkmaten man finner i hyllorna idag...

Man kan äta vad man vill...

2011-10-19T16:21:00.000+02:00

...Visst kan man det. Och man kan som jag och många andra gå och tro att "sålänge man är normalviktig så äter jag rätt kost". Det var åtminstone vad man fått lära sig. Idag tänker jag helt annorlunda därför att jag idag kan mer om våra hormonella system och vår utvecklingsbiologi.

Jag lyssnade på radion härom dagen och en man ringde in och sade: "Jag arbetar fysiskt och kan äta vad jag vill utan att gå upp i vikt!". Kalasbra. Eller? Är vikten det som på allvar har kommit att svara för om den kost vi äter är bra för oss?

Kan alla som arbetar fysiskt hålla vikten och samtidigt äta vad de vill? Är det enda relevanta i sakfrågan antal kalorier ut och in? Svaret är i min mening ett blankt nej. Det vi glömmer i sammanhanget är våra hormoner och dess betydelse. Att äta 300kcal mjöl respektive 300kcal bregott kommer att påverka vår förbränning totalt olika. För en människa som är mindre känslig för sitt insulin kommer blodsockret inte tas in i cellerna lagras om till fett i samma utsträckning som hos en annan människa med exakt samma blodsockerhöjning. Detta beror på att denne är så pass insulinkänslig att allt socker skeppas in i cellerna. Det som händer då är att både fett- och muskelceller tar in socker och som vi vet så är fettceller sämre på att förbränna det varför det till slut lagras in som mer fett.

Vi går tillbaka till våra 300kcal bregott som samma människor nu tar varsin portion av. Vad händer i deras kroppar nu? Till att börja med slipper vi en blodsockerhöjning, dvs. vi slipper skada våra blodkärl. Det behöver dessutom inte ske en insulininsöndring som har i uppgift att skeppa in sockret i cellerna. Det finns ju inget socker tillgängligt! Så vad händer då? Fettet förbränns och lagras inte in i cellerna. Sen då?

När vi förbrännt det kostfett vi fått i oss går kroppen in och förbränner det inlagrade fettet, nu styr nämligen ett annat hormon i kroppen om man signalerat tillräckligt länge(ca 2v) med en starkt kolhydratreducerad kost att: Nu måste du förbränna fett! Kolhydraterna är borta! Då startar genregleringen en ny process i våra kroppar, något den är designad för men som den inte behövt utnyttja i särskilt hög grad: den producerar glukagon.

Hur såg det ut i deras kroppar när det ätit mjölet? När sockret skeppats in i cellerna och antingen förbrännts eller lagrats in så sjunker blodsockret. De känner sig trötta, orkeslösa, kan få huvudvärk och blir... hungriga(dvs. deras kroppar vill ha nytt socker, de vill höja blodsockernivån igen så att cellerna kan arbeta!). Hur blir det i bregottfallet då?

Glukagonets fiffiga lösning på det hela är att vara med och se till så att glykogen omvandlas till socker i levern. Sockret kommer att portioneras ut i normala mängder och blodsockernivån kommer att ligga på eftersträvansvärda 4-6mmol/l. Dessutom kommer fettförbränningen igång.

Vad fördrar vi? Vad är vi designade för att äta?

Jo, våra förfäder åt vad de kom över. Det vanligaste var att de jagade och inte var de kräsna- de åt det mesta på djuret. De fick i sig animaliska fetter och proteiner sprängfyllda av vitaminer ifrån dessa rovdjur eller gräsätare. Kom de över ett litet oangripet vildäpple eller några hasselnötter som de lyckades knäcka så åt dem de också. Men inte hittade de en vetelängd i ett träd heller? Tål att tänkas på.

Long time no see

2011-10-18T16:22:00.000+02:00

Som ni kan se har jag inte skrivit på väldigt länge, har nu kommit igång med höstens göromål så det blir förhoppningsvis ändringar på detta framöver. Jag har nu avslutat mina biologistudier för denna gång och istället tagit mig an ett år i grundläggande kemi på Stockholms Universitet och jag kan garantera att det är krävande. För att ta en kandidatexamen i nutrition, som är ett utav framtidsalternativen, så krävs dessa kemistudier varför jag helt enkelt får motivera mig med detta när det känns tungt.

Jag lyssnade härom dagen på Radio1, där Aschberg bjudit in Katrin Zytomierska. Det blev såklart en hel del LCHF-prat vilket gjorde det än mer spännande att höra vad som sades. Katrin Zytomierska är någon jag uppmärksammat först på senare tid och jag har fått uppfattningen att hon är en väldigt stark människa med svar på tal i allra högsta grad! Människor ringde in gång efter annan, de flesta verkade vara mindre förtjusta i "bantningsknepet" och mindre införstådda i att det just handlar om en livsstil. Det är tråkigt, upplever jag, att det ska behöva målas upp som en bantningskur som inte har högre värde än så.

Ser man tillbaka på våra förfäder kan man som tidigare citerat se att vi ätit mycket färre kolhydrater än vad livsmedelsverket rekommenderar, vilket vi kan räkna ut med våra lilltår om vi bara tänker efter. Vi levde som jägare och samlare och att odla var det som sagt inte tal om förrän under senare delen av vår evolution. Dessutom var odlingen mycket sparsam innan detta storbruk kom igång då vitt mjöl och socker blev huvudingridienser i, tyvärr, alltför stor del av vår kost. Att då ifrågasätta varför naturlig föda, som bevisligen fungerade för våra förfäder skulle vara skadlig och endast ett bantarknep, är i mina ögon ologiskt. Flera rapporter kring sekelskiftet då läkare reste runt till avlägsna stammar av inuiter visar att de INTE hade problem med hjärt-kärlsjukdomar, karies, mag-tarmproblem, diabetes typ 2 etc. Titta på eskimåerna till exempel, en dokumentär på svt härom veckan visade hur dessa äter valspäck rakt av, dvs. proppar i sig animaliskt mättat fett! De är magra, håller värmen och framförallt har de hälsan i behåll vilket vi västerlänningar uppenbarligen inte kan skryta med.

Ni får ursäkta om jag låter upprörd eller trampar på någons tå, men jag upplever det som hemskt att man ifrågasätter en kost som bevisligen gör oss friskare, varför skulle den annars av dess "anhängare" hyllas? Den senaste rapporten jag hörde innan sommaren visade att 25% av Sveriges befolkning skär ned på kolhydraterna- för att de mår sämre av det? Det har jag svårt att tro. Det handlar inte om något etablissemang som tjänar pengar på detta, någon vinklad forskning som den typen Ancel Keys arbetade med, någon industri som lever av att människor blir sjuka och ska behandlas- det handlar om att man måste våga bepröva dagens kostråd, tänka logiskt och lita på sin kropp.

Gömda kycklingfiléer med bea och broccoligratäng

2011-06-30T21:15:00.000+02:00

Blanda fetaost, vitlök, hackade oliver och lite soltorkad tomat, snitta några kycklingfiléer och stoppa in fyllningen. Därefter lindas parmaskinka eller bacon runt kycklingen och läggs i en form i ugnen på ca 175 grader tills filéerna verkar färdiga (ca 45 min). Till denna kan man fylla en form med broccoli, grädde, creme fraiche och hackad lök som gratineras i ugn med rikligt med ost ovanpå!:) Serveras med varm eller kall bea-sås.

Fler recept..!

2011-06-30T21:07:00.000+02:00

Blomkålsmos och kryddiga färsbiffar

Blomkålshuvuden efter antal personer, ett helt brukar räcka till 2 hungriga själar

Grädde och smör

Örtkryddor, salt, peppar...

Skär loss små blomkålsbuketter (man kan även ha i purjo eller vitlök beroende på smak och tycke) och lägg dem i en kastrull med några centimeters grädde i botten samt rikligt med smör, på med lock och (lagom) värme. När blomkålen känns hyfsat mjuk kan man ta kastrullen åt sidan och köra ned en mixerstav. I med kryddor efter behag! Färdigt att serveras till färsbiffar gjorda på fläskfärs, ägg, spiskummin, chili, hackad lök och en skvätt grädde:)

Bon apetit!

Recept till en god vän!

2011-04-04T19:34:00.000+02:00

Blivit ombedd att tipsa om lite recept här på bloggen... hoppas det smakar!

Cocospannkaka
1 dl vispgrädde
2 st ägg
1 dl kokosflingor.
Ev. någon matsked kakao för en extra touch!
Serveras med grädde och bär

Thaigryta
Kycklingfiléer att klippa i bitar
Frysta grönsaker
Lök
Kokosmjölk
Röd/Grön curry
Salt
Smör att steka i (ta gärna lite extra!)

Smarrigt värre
Grytbitar av valfritt kött
Dijonsenap alt. stark senap
Grädde
Cremé fraiche
Salt
Peppar
Lök
Serveras gärna med kokt broccoli.

(Vad gäller grytorna får man helt enkelt ha i ingridienser efter antal personer som äter samt efter behag av kryddor... improvisera lite;)

Tacogratäng
Köttfärs
Spiskummin (Ta ordentligt! Ganska svag krydda)
Salt
Peppar
Chili (Torkad går jättebra)
Créme fraiche
Tomatsalsa (gärna hemgjord med mycket vitlök, chili och örter)
Köttfärsen blandas med kryddorna och läggs i botten av formen, klicka på ordenligt med Créme fraiche och salsa och toppa med massor av ost. Gratinera i ugn tills det är genomstekt. Ev. kan man förgrädda köttfärsen. Servera med en guacamole med avokado, vitlök och lime.

Kesomums
Vispad grädde
Keso
Lite mald vanligstång (finns ekologisk på burk)
Hallon
Blanda ihop och ät!

Det var några tips på recept, vill ni ha andra så kan ni lätt hitta det på nätet - t.ex. http://www.lchfmat.com/
Smakliga måltider!

Helt och hållet fruktansvärt

2011-03-30T20:10:00.000+02:00

http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article12807647.ab

Värt att ta sig tid att se

2011-03-29T19:15:00.000+02:00

Här har vi ytterligare en klockren föreläsare som blottlägger mycket av de felsteg som gjorts inom nutritionsvetenskapen de senaste 50 åren...

Rekommenderar även att ni söker på "Big Fat Fiasco" för att få fortsättningen på detta klipp. Oerhört bra och talangfullt förmedlat.

2011-02-27T21:52:00.000+01:00

Professor Göran skriver:
februari 26, 2011 klockan 22:15
En Revolution är knappast en tebjudning som någon påpekat och det är därför lika bra vi vänjor oss vid en massa påhopp från olika håll.
Just nu är jag inne på att det är lika svårt att få folk att sluta att äta kolhydrater som det är att få alkoholister att sluta supa när de är omgivna av sprit överallt och myndigheterna försöker få dem att supa om än måttligt och massa välviliga människor som försöker truga på en en och annan sup under förvändningen att " En sup kan knappast vara så farligt!" Faktiskt tror jag att det är lättare att få folk beroende av snabba kolhydrater än att göra dem till alkoholister.
Det var med socker och vitt mjöl som fransmännen tog livet av nästa 90 % av befolkningen i Franska Ekvatorialafrika mellan 1911 och 1931 (från 20 miljoner till 2.5 miljoner) om man ska tro Weston Price i "Nutrition and Physical Degeneration".

Länk: http://www.kostdoktorn.se/skaldeman-stoppad-av-miljoaktivister
Intressant diskussion!

Kikade på: http://svtplay.se/v/2325891/dokument_utifran/stek_at_alla - tydligare fokus på lösningar och visst uppstår en hel del vettiga argument? Önskade bara att man drar in lite mer av människans ursprungskost som ett argument till varför vi bör att kött som produceras via fritt betande. Vi måste värna om den lilla biologiska mångfald som återstår och enligt en ekologiforskare som jag själv pratat med så är dagens spannmålsarealer lika med döda ur ekologisynpunkt- en enda stor monokultur. Att odla kolhydrater som enda energikälla på ekologisk väg minskar böndernas produktion med hela 45% enligt samme ekologiforskare. Så... man kan vrida och vända på problemet många varv men vi kommer inte ifrån vårt evolutionära kroppsliga arv.

Min del av redovisningen av grupparbetet "DNA i samhället"

2011-02-23T16:33:00.000+01:00

Vad är vi genetiskt sett designade för att äta? För ta reda på detta kan vi använda oss av studier som gjorts på ursprungsbefolkningar samt se vad arkeologiska fynd visar oss. Varför har inte inuiter vällevnadssjukdomar och vad händer med dem om de övergår till en västerländsk kosthållning? Svaret finns i människans evolution.

Arkeologerna som hittat gamla benrester kan se hur djurens hälsa sett ut vid dödsögonblicket. Vi är i dagens samhälle vana vid att människan dör när gikt, ledförslitningar, förkalkningar och bristsjukdomar drabbar henne. Det visar sig dock att vilda djur och naturfolk inte visar spår utav dessa åkommor då de dött. Dagens naturfolk som man studerat dör heller inte av dessa orsaker, såvida de inte övergår till den västerländska kosthållningen även om de fortsätter att motionera lika mycket. Man kan fråga sig om detta är ett slags bevis på att vi inte är designade för en kosthållning som denna?

Vad kan det då bero på att vi inte anpassat oss för en ny kosthållning? Jo enligt forskare så har vi en mycket enhetlig genkod som bildats då närbesläktade förmänniskor isolerades nära kusten i Afrika för 170 000år sedan. Då isoleringen sedan släppte spred sig denna förmänniska via vatten- och kustvägar som storviltjägare, fiskare och nomader.

Man kan tycka att vi idag borde ha anpassat oss till en stärkelsebaserad kost sedan 9000 år tillbaka då jordbrukandet startade i Irak. Jordbruket kom dock till Norden för endast 4000 år sedan. Om man då tar in det faktum att människans förfader först kunde skådas för 5 miljoner år sedan och utvecklat en genkod som är anpassad efter en specifik föda i form av fisk, kött, ägg, nötter, rötter, frukt och diverse ätliga växtdelar samt med energikällan fett och ett större intag av protein än idag, så är 9000 år med en stärkelsebaserad kost en ganska kort period. Tar man dessutom in det faktum att vi har en enhetlig genkod som inte banar väg för en rasuppdelning och heller ingen lätthet i att anpassa oss för en ny kosthållning så borde vi ställa oss frågan om detta kan ha någon anknytning till dödsorsaker i dagens samhälle.

Vi behöver in gå så långt bak i tiden för att hitta en studie gjord av en man som skulle kunnat få Nobelpriset, Thomas Latimer Cleave född år 1906. Han var läkare och anställd hos den brittiska flottan. Cleave var av stor påverkan under Darwins teori och ansåg att en anpassning för nya förhållanden i omgivningen tar tid. Hans syster hade i unga år dött av en brusten blindtarm och han noterade hur en rad nya sjukdomar plötsligt blivit allt vanligare i samma takt som stärkelse- och sockertillgången blivit allt större. Sjukdomarna som han observerade var: diabetes, fetma, hjärtsjukdom, gallsten, karies, förstoppning, magsår samt blindtarmsinflammationer. Han sammanfattade sin studie i boken ”The saccarine disease”. Han pekade framförallt på djuren som ett bevis på att vi inte äter den föda vi är avsedda att äta, de blir t.ex. inte sjukligt feta av sin naturliga föda oavsett tillgången på den. Denis Burkitt var en av de män som skrev förordet till Cleaves bok. Burkitt hade själv sett skillanderna i sjukdomsspektret i Afrikas ursprungspopulationer. Han litade på Cleaves teori och flera läkare världen över kontaktades för att stämma in och bekräfta den med sina observationer och det gjorde dem. Trots dessa studier skulle dock politiker, lobbyister och forskare i slutet av femtiotalet försöka att hitta en annan bov i dramat… det mättade fettet.

Weston A. Price reste med sin fru runt och besökte primitiva befolkningar som polynesier, eskimåer, aboriginer, indianer, afrikanska stammar och isolerade byar i schweiziska bergstrakter. Han var en amerikansk tandläkare och reste runt på 1920- och 30-talen. Han publicerade sina studier i boken ”Nutrition and Physical Degeneration”. Han var ju främst tandläkare och lät infödingarna rada upp sig framför kameran och genomgå undersökningar varpå det visade sig att de med sin ursprungliga kost inte hade något tecken på hål i tänderna. Han letade även i alla fallen reda på en civiliserad stad i närheten där kosten var ”moderniserad” och fann att de hade svår karies. Hos arkeologiska fynd av stenåldersmänniskor som levde som jägare och samlare ser man dock inte fall av karies, inte ens hos 60-åringar. Varför ser det då ut såhär? Enligt tandläkare är det inga konstigheter: det är nämligen så att kariesbakterier lever på socker och jäser det därefter till syra. Detta medföljer i sin tur att tänderna, som består av det hårdaste av material i våra kroppar, fräts sönder. Om detta sker i våra tänder frågar jag mig, som läkaren Andreas Eenfeldt i sin bok ”Matrevolutionen”, vad som sker i resten av våra kroppar?

Fler och fler stora studier har nu börjat uppmärksamma denna frågeställning, vad den stärkelse- och sockerrika födan gör med våran kropp? Vad händer med en motor som får et bränsle som den inte är designad för? fortsätter nämligen Eenfeldt i sin bok. Till exempel ser vi en utbredd glutenintolerans från tarmen hos många i dagens samhälle. De folkslag som levat på jordbruk sedan länge har dock muterat fram en minskad känslighet för druvsocker och stärkelse samt en minskad fettlagrande effekt hos insulinet i vissa fall. Men det starkaste beviset för att denna kost inte är den vi är designad för att äta är att ursprungsbefolkningar som inte jordbrukar får våra vällevnadssjukdomar om de övergår till vår kost och blir inte friska förrän de återgår till sin ursprungliga kosthållning.

Källor:
Jenney Remiers bok "Naturlig föda naturligtvis"
Andreas Eenfeldts bok "Matrevolutionen"

Lärorikt

2011-02-19T15:03:00.000+01:00

Har börjat läsa denna, kanonbra bok! Denna blir grunden, tsm med Jenny Reimers bok, för min redovisning i vårt grupparbete "DNA i samhället".

Gary Taubes intervjuas av Andreas Eenfeldt

2011-01-25T22:15:00.001+01:00

Mycket spännande intervju i tre delar med Gary Taubes som bl.a. skrivit boken "Good calories, bad calories"

Radiointervju med Annika Dahlqvist

2011-01-25T22:11:00.001+01:00

Har bara lyssnat på detta, finns fler delar av intervjun att hugga tag i:)

Ett sätt att bygga upp ett hållbart ekosystem med biologisk mångfald

2011-01-25T21:45:00.000+01:00

Holistic Management International

Ytterligare en person jag beundrar

2011-01-25T21:42:00.000+01:00

Sten Sture Skaldeman

Jenny Reimers

2011-01-25T21:19:00.000+01:00

Jag vill HYLLA hennes bok "Naturlig föda naturligtvis". Det är så fantastiskt lärorikt att få lära sig mer om hur vi är anpassade till en viss kost. Att se på människan som en organism med en mycket enhetlig genkod, som därför inte skulle kunnat genom en evolution som ändrat t.ex. vår tolerans mot stärkelse. Såhär skriver hon om glukagonets betydelse:

"Däremot stimulerar glukagon till produktion av eikosanoidernas "underhållsgrupp", speciellt tillsammans med den animaliska omega3-fettsyran eikosapentaensyra

(EPA). EPA är det ledande eikosanoidhormonet i "underhållsgruppen" och är byggsten till övriga viktiga specialfettsyror i dennagrupp."

Läs den, jag har absolut inte kommit igenom alla delar, plockar lite här och lite där, vartefter jag blir mer och mer nyfiken (tror det är det bästa sättet, nyfikenheten är vägen till långvarig kunskap...), men efter vad jag läst hittills kan jag rekommendera den.

Awsomeeeeeee! Tack för att alla frågor man får blir utredda HÄR i denna video

2011-01-20T21:27:00.000+01:00

Diabetes i Kina och Indien

2011-01-20T20:58:00.000+01:00

"Nearly 80% of people with diabetes are in developing countries; with India and China occupying the top 2 places of countries with the highest number of diabetic persons. Predictions are that the problem will only get worse in the next 20 years. Sir Prof. Gluckman from the University of Auckland explained "Asians appear to be particularly susceptible to these diseases and are becoming ill at a younger age and a lower body mass index than other ethnic groups." The reasons for this epidemic are uncertain and are yet to be fully understood."
Source: Unilever R&D, AlphaGalileo Foundation.

Article Date: 24 Sep 2010 - 4:00 PDT

Bara ett litet utdrag ur en artikel jag hittade. Tycker att det är intressant att diabetes är som högst i dessa länder. Vad är det de får i sig? Jo förmodligen en kolhydratsbaserad kost. Dessutom läste jag precis i en annan artikel att västvärlden har högre andel typ 1-diabetiker (10%) än Kina (5-6%). Diabetes typ 2 är alltså det som ökat lavinartat... eller är det bara så att man nu kan göra fler undersökningar på hela befolkningen och få en siffra över antalet diabetiker? Jag vet inte, tycker iaf att statistiken är bekymrande.

Cellbiologi

2011-01-20T20:44:00.000+01:00

Läser nu en kurs som heter Cell- och molekylärbiologi och har för en gångs skull hittat en kursbok på svenska. Kan rekommenderas! Står bland annat om att fleromättade fetters dubbelbindningar kan ge upphov till fria radikaler som genom olika mekanismer kan leda till cancer, kroniska inflammationer samt åderförkalkning. Boken heter just "Cellbiologi" och är skriven av Erlandsson-Albertsson C. och Gullberg U.
Dessutom beskrivs insulinets inverkan på kroppen samt fettförbränningens mekanismer.

Skönt att det äntligen uppmärksammas

2011-01-20T20:36:00.000+01:00

http://www.expressen.se/halsa/1.2237600/har-ar-halsosnacksen-som-kan-oka-sotsuget

En kort sammanfattning av vad som kan tänkas ha gått snett i fråga om dagens kostråd

2011-01-20T20:27:00.001+01:00

Swedish nutrition foundation - medlemmar

2011-01-20T20:21:00.000+01:00

Här finns en liten charmig lista över vilka som står bakom mycket av den forsking som bedrivs inom nutrition. Jag undrar: Skulle dessa sponsra forskning som ämnar att bevisa kolhydraters egentliga inverkan på kroppen? Eller är det ett faktum att företagens produkter i själva verket skulle ses som hälsofarliga helt plötsligt?

SNF har för närvarande 34 st medlemmar.
Aarhuskarlshamn Sweden AB
Abba Seafood AB
Arla Foods AB
Axfood Sverige AB
Barilla Sverige AB
Bergendahlsgruppen AB
Campbell Soup Sweden AB
Coop Sverige AB
Danone Group
Fazer Bageri AB
Findus Sverige AB
ICA AB
KPL Good Food Practice AB
Kraft Foods Sverige AB
Lantmännen Food R&D
Livsmedelsföretagen (Li)
Mars Scandinavia
Nestlé Sverige AB
Nordic Sugar A/S
Nordisk Kellogg’s A/S
Nutricia Nordica AB
Oatly AB
Probi AB
Procordia Food AB
Pågen AB
Pärsons Sverige AB
Semper AB
Svensk Dagligvaruhandel
Svensk Köttinformation AB
Svensk Mjölk AB
Svenska Kvarnföreningen
Svenska McDonald’s AB
Unilever Sverige AB
ViktVäktarna AB

Huvudmännen har årligen ett ordinarie möte i april eller maj.

Uppdaterad 13 oktober 2010 av info@snf.ideon.se

http://www.snf.ideon.se/snf/presentation/index.htm

Sådär! En samling nyfikenhet

2011-01-20T19:56:00.000+01:00

Ja, snart har jag ätit LCHF i ett år. Intresset för vad som händer i våra kroppar med födan vi stoppar i oss minskar inte direkt med tiden, snarare tvärtom. Läser idag biologi på universitetsnivå och funderar på att rikta in mig på nutrition i framtiden. Tänk att få forska, föreläsa, debattera och skriva kring detta som en del i sitt arbetsliv. Tänker mig att det kan vara svårt på ett sätt då etablissemanget står rätt emot en. Som tur är är vi ju inte ensamma, vi är många som resonerar såhär kring vilken föda vi är ämnade att äta. Det vi mår bra av menar många är det rätta, då tänker jag mig: hur vet vi vad vi mår bra av? Jo, det enda svaret är att våga testa sig fram i kostdjungeln och våga söka fakta själv, vara källkritisk och ibland en smula "kontroversiell". Jag har sökt en del fakta och kommer att fortsätta med detta. För er som är intresserade av LCHF, som jag nu hyser rätt stor tilltro gentemot, så finns inom kort förhoppningsvis lite användbara inlägg att kika på.