måndag 31 oktober 2011

Födelsedagskalaset gör sig påmint

I helgen som gick var det kalas! Istället för tårta blev det äppelpaj gjord på hemmaäpplen. Visst var det gott! Men... det märks på en gång att magen är lika känslig nu som då mot kolhydrater. Man blir svullen och gasig- sockret jäser i tarmarna. Man undrar varför man skulle peta i sig den där pajen? Om än lite? Svaret är i min mening: Att äta sötsaker är socialt. Att tacka nej till sötsaker är osocialt.

Jag har varit väldigt strikt i 1,5år nu men unnar mig emellanåt en liten dessert. Om jag får göra iordning en paj till exempel, så blandar jag ägg, kokos, malen mandel, smör, hallon och kardemumma. Mums vad del blir gott och gud vad kroppen mår bra av det.  När man istället bakar den klassiska pajen laddar man den med söt frukt, socker och/eller sirap, havregryn och/eller mjöl och smör. Varför kan vi inte låta våra smaksinnen få uppskatta annat än sött?! Varför kan vi inte äta sådant som är gott OCH innehåller näring till på köpet?

Summa kardemumma så börjar jag ifrågasätta om de den där smakbiten paj nu efter så lång tid på lchf inte är bra i alla fall. Man inser verkligen hur skönt det är att ha en kost som funkar, som till och med får en att må bra. Som sist men inte minst får en allt oftare inse att sockret inte är det enda man kan kalasa på när man vill fira och unna sig något. Vi måste bara våga tacka nej, visa att det finns andra alternativ som gör oss friska och dessutom smakar minst lika bra.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar